någonstans där mellan tomhet o besvikelse,

har jag ett ljus i tunneln,den lilla sobla saken som är lycklig över att ja är jag.

Mitt i denna mörka & kalla men ack så underbara höst

- om den är med Lita i min närhet.

Får försöka komma bort ifrån mina egna tankar

& igår var vi ute i den höstkalla dagen.

men det går ju inte att göra annat än att älska dig min lilla Lita.

ilskan har över gått till tomhet,besvikelse o sårad.
från en dag till en annan,från timmar till minuter kan en dag bli ett helvete.
ifrån att tro att allt går bra & att allt börjat vända,
går det över till något jag aldrig i min vildaste fantasi kunde tro var sant.
Som jag aldrig skulle tro någonsin skulle kunna hända.
Hatet är just nu stort och besvikelse är min bästa vän.


Det känns iallafall skönt att jag för en gångsskull sa det till personen ifråga.
Den personen vet exakt vad jag tycker om det som komma skall.
För en gångsskull stog jag på mig och sa vad jag kände!
Ingen kan ana hur skönt det var och hur jädra stolt jag blev över mig själv.
& dessutom vilken lättnad jag kände efteråt.

Jag stannar någonstans i tomheten och försöker tänka på mig själv & helt enkelt skita i det där som jag fått vetat. att helt enkelt tänka bortom det.

För i min värld är inte det där min verklighet och det ska inte bli det.

Over n out

Zandra